Halva serien är spelad. Mora IK ligger på sjätte plats i tabellen med 40 inspelade poäng. En helt okej insats så här långt. Kapacitet för att nå SHL har laget inte visat, men spel i högsta ligan lär det ändå kunna bli för starke centern Kalle Miketinac nästa säsong.

Sett till första halvan av serien borde nog Mora IK haft en fyra-fem poäng till. Det har varit många matcher där dalalaget varit bättre, vunnit skottstatistiken stort och skapat tillräckligt med målchanser för att kunnat förgylla poängpotten ytterligare. Ineffektiviteten har dock präglat sig fast som ett tungt ok på spelarnas axlar. Det som kan verka enkelt, har i stridens hetta blivit svårt.

Det går inte heller att gå förbi det faktum att insatserna på slutet varit av det svajigare slaget och haft mer att önska. Insatserna i bortamatcherna mot Vita Hästen och AIK var bitvis direkt dåliga och mot Västervik senast visade laget åter igen prov på att man har svårt att spela på resultatet. Laget blir i mitt tycke alldeles för passivt i de lägena. Uppehållet kom lägligt känns det som. Det finns saker att ta tag i.

En spelare som Mora haft enorm nytta av den här säsongen, och som verkligen tagit stora steg och visat upp ett stabilt och bra spel är Kalle Miketinac. I mina ögon har han varit lagets bäste spelare så här långt. Moracentern, med Kallinge/Ronneby som moderklubb och hockeyuppfostrad i Frölundas organisation, har länge ansetts vara en stor talang. Nu är han på väg mot sitt stora genombrott.

Kalle känns som en välskolad spelare med fina handleder och ett bra spelsinne. En kreativ och hårt arbetande tvåvägscenter som är användbar i både offensiven och defensiven. En spelartyp som måste vara en dröm för alla tränare att ha sitt lag. Det han visat hittills borde räcka gott för att intresset från SHL väckts på allvar, men om inte, så återstår halva säsongen att spela och utvecklingskurvan lär fortsätta i en rak riktning uppåt framför ögonen på ivriga SHL-scouter.

Tittar man lite närmare på Kalles statistik så imponeras man ju inte direkt av målskyttet. Blott ett mål har det blivit, trots bra lägen och 30 skott på mål, men ser vi till antalet assist, 13, är kvalitetsstämpeln betydligt högre satt. Lägger vi sedan till att han varit inne på 15 mål framåt och endast fyra mål bakåt, i spelet med lika många spelare på banan, då snackar vi verkligen hög kaliber. Blir det inte spel i SHL för Mora nästa säsong – så lär det bli det för Kalle Miketinac!

Det är också han som är motorn i Moras bästa kedja så här långt. Kedjekamraten Anton Heikkinen har gjort 14 mål och leder därmed den interna skytteligan. Han skjuter från alla möjliga vinklar men hittar oftast målet med sina oförutsedda skott, vägvinnande har det visat sig. Tredjelänken Axel Sundberg är tung att möta och även om formkurvan dalat en aning på sistone skapar han värdefullt utrymme för sina kompisar att husera på.

Förstakedjan har vi, och ska ha, stora krav på. Firma Ljunggren, Persson och Carlsson har sett till den höga kravställningen inte varit på den nivå som vi vet att det finns kapacitet för. I spel fem mot fem har det sett lite tungt och trubbigt ut så här långt, och det är bara att hoppas att spetsigheten infinner sig under den andra halvan av serien. I power-play är leveransen bättre.

Det fanns en förhoppning om att Mora skulle ha en bredare leverans målmässigt den här säsongen, men det har stannat vid två kedjor. De jag nämnt ovan. I övrigt har vi inte sett så mycket av den varan, och tyvärr handlar det i stort om misslyckade nyförvärv på forwardssidan.

Skadedrabbade Fabian Ilestedt, importen Kevin Hancock och unge Kevin Engvall har inte motsvarat högt ställda förväntningar. Lägg därtill att Patrick Harper redan har skeppats i väg. Jag tror inte att sportchefen Andreas Hägglund känner sig särskilt nöjd med rekryteringarna på forwardssidan – Axel Sundberg undantagen. Nicklas Heinerö måste ges lite mera tid. Bättre har klubben lyckats på juniorsidan och det ska bli spännande att se hur norska landslagsduon Michael Brandsegg-Nygård och Petter Vesterheim kommer att matchas i representationslaget framöver. Kunnande nog för att ta en plats där, det har man visat sig ha.

Det är bara att gratulera Mora IK till att de senaste årens satsningar på juniorerna – J20 – bär frukt. Laget vann den norra nationella juniorserien under hösten och kommer nu att spela J20 Nationell Top 10, innan det är dags att börja slutspelet om medaljer. Med det spel laget visade upp under hösten, kan det räcka långt även då.

Slutligen 1: Moratränaren Johan Hedberg ryktas vara på väg till SHL och Örebro. Ingen rök utan eld brukar det heta. Säkerligen har den gamle Leksandsmålvakten fått ögonen på sig från SHL-håll, och de tre åren i Mora kan därför ge ett kliv uppåt på karriärstegen.

Slutligen 2: Hemvändarmatch mot Södertälje den 27 december. Fyller vi Smidjegrav då?