Vi är fortfarande många som har de inre bilderna kvar från när en ung, ogift och av lätt insedda skäl en aning osäker 27-årig tillträdde den 15 september 1973, efter sin farfar Gustav VI Adolfs bortgång i en ålder av nästan 91 år.

I dag är Carl XVI Gustaf den fjärde regent i världen som suttit längst på tronen, tillika den andra i den demokratiska västvärlden – efter drottning Margrethe II (1972) av Danmark.

Tiden går fort påminns vi ofta om och ingen annan svensk monark har som Carl XVI Gustaf tjänat vårt land som konung, regent och statschef så länge som ett halvt sekel, imponerande 50 år, en jubileumsdag som infaller fredagen den 15 september. Mer än hälften av Sveriges medborgare har alltså aldrig levt med någon annan kung än just Carl XVI Gustaf.

Med två fullföljda Vasalopp mellan Sälen och Mora i ryggen och otaliga besök i vårt landskap, region och län Dalarna, inte minst vid VM i skidor i Falun, finns starka kopplingar Dalarna och den svenska tronen inte bara i historien utan i vår egen samtid. Så sent som i augusti talade kungen inför dalfolket i form av ett helt fyllt Stora torget i Falun,

Det unika och historiska med ett halvt sekel, 50 år, som vår statschef kan jämföras med kungens farfars far Gustav V:s 43 år under perioden 1907-1950 och kung Magnus Erikssons 44 år på 1300-talet.

I pandemins inledning höll kungen, på Palmsöndagen inför påsken 2020, ett tv-sänt tal till nationen om att den dagen kommer då vi får minnas den här svåra tiden. Innehållet manade till att väcka till liv människors rättskänsla, plikt, samvete och andlighet, ja, klassiska kristna dygder, när han ställde frågan om var och en av oss tänkte på sina medmänniskor eller satte sig själv i första rummet:

-De val vi gör i dag skall vi leva med, länge, påminde kungen om, med en klar syftning på att var och en av oss måste leva med sitt samvete.

Budskapet var omisskännligt adresserat till alla och envar: om vi kommer att ha anledning att kunna bära vårt huvud med stolthet, eller blicka ned i marken, under kommande dagar och år, känna att vi bidrog eller svek, över vad vi gjorde eller inte gjorde, när viruspandemin pågick, detta för att skydda medmänniskor och oss själva från vidare smittspridning.

Kungen tvekade inte heller att nämna att många normalt går kyrkan i påsktid samt valde att upplysa om denna stora högtids budskap: en lång och mödosam vandring, vilken mynnar ut i att ljuset segrar till slut - och vi därför åter kan känna hopp.

Vår nu jubilerande monark och kung har länge insett, och påmint om, att svåra tider alltid kommer - då kontinuitet och stabilitet, det traditionella, hävdvunna, nedärva, kristna och familjenära personliga, framstår som oerhört viktigt, ja, närmast oundgängligt och omistligt för att leda ett land.

Därför förstärks en demokrati som den svenska genom att också vara en konstitutionell monarki med långa familjeband tillbaka i historien.

Tanken är nämligen att de självklara demokratiska principerna om allmänna, fria, regelbundna och hemliga val med lika rösträtt, behöver en extra moralisk, historisk och andlig förstärkning, ett extra värn och försvar, när läget i ett land är extra oroligt, svårt och allvarligt.

Det är nämligen då, just då i dessa krislägen, det svenska folket inser att kungens eller drottningens ord och budskap ger en extra tyngd och djup som de folkvalda partiföreträdarna, med de politiska motsättningarna, inte alltid riktigt kan eller förmår att nå upp till.

Därför finns de konstitutionella monarkierna kvar i ett antal europeiska demokratier, så också i vårt Sverige. Deras närvaro, historiska tyngd, levande andliga kristna arv samt samlande roll, över partipolitikens splittring och angrepp, visar också vad de står för, ja, vårdar och förvaltar – och förklarar varför vi behöver vi dem.

Och vad Carl XVI Gustaf, under sina unika 50 år som vår statschef och kung, ytterst har velat värna.

Lennart Sacrédeus (KD), Mora kommunfullmäktiges ordförande